Djupa tankar på en lördags eftermiddag
I mitt nästa liv vill jag vara en björnhona....
Om du är en björn kan du sova hela vintern. Du gör absolut ingenting i 6 månader.
-De kan jag leva me....
Innan du gåt i ide, måste du äta tills du rullar i princip.
-Jag kan leva me de oxå...
Om du är en björn, föder du två bar ( som e lika stora som en valnöt) å det medans du sover. När du vaknar är de halvvuxna. mjuka å urgulliga.
-Det kan jag definitivt leva me!!
Om du är en björnmamma, vet alla att du menar allvar! Du slår ner alla som plågar dina ungar. Om ungarna inte uppför sig slår du ner dem oxå.
-Jag kan leva med det!!
Om du är en björn, FÖRVÄNTAR sid din make att du morrar när du vaknar!! Han förväntar sig oxå att du har håriga ben, dålig andedräkt och överflödigt kroppsfett.
-Japp!! Jag vill bli en björnhona....
Ha en underbar lördag.....KRAM
Om du är en björn kan du sova hela vintern. Du gör absolut ingenting i 6 månader.
-De kan jag leva me....
Innan du gåt i ide, måste du äta tills du rullar i princip.
-Jag kan leva me de oxå...
Om du är en björn, föder du två bar ( som e lika stora som en valnöt) å det medans du sover. När du vaknar är de halvvuxna. mjuka å urgulliga.
-Det kan jag definitivt leva me!!
Om du är en björnmamma, vet alla att du menar allvar! Du slår ner alla som plågar dina ungar. Om ungarna inte uppför sig slår du ner dem oxå.
-Jag kan leva med det!!
Om du är en björn, FÖRVÄNTAR sid din make att du morrar när du vaknar!! Han förväntar sig oxå att du har håriga ben, dålig andedräkt och överflödigt kroppsfett.
-Japp!! Jag vill bli en björnhona....
Ha en underbar lördag.....KRAM
Tratten
Åhhh va ja tycker om min psykolog....
De känns som om jag har hittat helt rätt person att prata me...
Han ser MIG för den JAG är å inte vad andra tycker att ja ska vara...
Han har fått mig att prata om saker som hänt i mitt liv som jag aldrig trodde jag skulle säga till nån...
Han har fått mig börja inse att det jag gör i mitt liv är det jag ska stå för...
Jag behöver inte ta på mig skulden för vad andra gör...
De känns bara så himla rätt...(även fast det är lång väg att gå)
Han fick mig oxå att inse att jag redan håller på å förändrar mig...
Jag har redan börja våga säga till människor när jag blir sårad, lessen,
när jag mår dåligt eller när jag inte orkar....
Å han tyckte absolut att ja ska fortsätta med min blogg (har haft funderingen på att lägga ner den), den är ett verktyg jag ska använda för att lära mig uttrycka mig själv...
Han hade i o för sig en ide om att jag skulle skaffa en ny som bara människor som
jag vill ska läsa den ska kunna läsa, men ja vet inte.... (men funderar lite på de)
Å rubriken då....Tratten....kan inte annat än le när ja ser de ordet....
Mitt första besök hos psykologen, han skulle förklara hur man kan se sitt liv...
Å en ide va att man kunde se de som en tratt...
Den e bred upptill för där "häller" man i energi och smal där nere där energin "rinner" ut....
Jag tog till mig den på en gång...
Jag är en tratt...haha
Men jag har glömt bort att fylla på energi så min tratt e nästan tom...
han har många bra liknelser...
Nog om honom....
Jag har börja jobba igen å jag känner mig mer förberedd den här gången...
Jag har kunnat påverka lite mer om hur jag ska arbeta å mina "gubbar" finns där å stöttar...
Jag känner inte alls lika stor skuld över att jag åker hem efter fyra timmar å de e massor kvar att göra...
Jag tänker på vad som e bra för mig...
Har nu suttit i en timme å letat efter den perfekta bilden....
bilden som skulle säga mer än tusen ord, men den finns inte...
De finns varken ord eller bilder för vad jag känner för alla runtomkring mig som ställer upp...
De kommer ibland ett mess, en komentar här på bloggen eller ett telefon samtal som gör hela min dag...
Å jag måste bara få säga tack, tack för att jag har er alla....
Å ett litet (eller egentligen JÄTTE STORT) speciellt tack till du som kommer hålla min hand nästa vecka...
Vet att ja lätt tuff förut idag men ja e fanemej livrädd...Tack än en gång för att du finns....
Kram på er alla...älskar dig Billen....
Ha en underbar natt....PÖSS
De känns som om jag har hittat helt rätt person att prata me...
Han ser MIG för den JAG är å inte vad andra tycker att ja ska vara...
Han har fått mig att prata om saker som hänt i mitt liv som jag aldrig trodde jag skulle säga till nån...
Han har fått mig börja inse att det jag gör i mitt liv är det jag ska stå för...
Jag behöver inte ta på mig skulden för vad andra gör...
De känns bara så himla rätt...(även fast det är lång väg att gå)
Han fick mig oxå att inse att jag redan håller på å förändrar mig...
Jag har redan börja våga säga till människor när jag blir sårad, lessen,
när jag mår dåligt eller när jag inte orkar....
Å han tyckte absolut att ja ska fortsätta med min blogg (har haft funderingen på att lägga ner den), den är ett verktyg jag ska använda för att lära mig uttrycka mig själv...
Han hade i o för sig en ide om att jag skulle skaffa en ny som bara människor som
jag vill ska läsa den ska kunna läsa, men ja vet inte.... (men funderar lite på de)
Å rubriken då....Tratten....kan inte annat än le när ja ser de ordet....
Mitt första besök hos psykologen, han skulle förklara hur man kan se sitt liv...
Å en ide va att man kunde se de som en tratt...
Den e bred upptill för där "häller" man i energi och smal där nere där energin "rinner" ut....
Jag tog till mig den på en gång...
Jag är en tratt...haha
Men jag har glömt bort att fylla på energi så min tratt e nästan tom...
han har många bra liknelser...
Nog om honom....
Jag har börja jobba igen å jag känner mig mer förberedd den här gången...
Jag har kunnat påverka lite mer om hur jag ska arbeta å mina "gubbar" finns där å stöttar...
Jag känner inte alls lika stor skuld över att jag åker hem efter fyra timmar å de e massor kvar att göra...
Jag tänker på vad som e bra för mig...
Har nu suttit i en timme å letat efter den perfekta bilden....
bilden som skulle säga mer än tusen ord, men den finns inte...
De finns varken ord eller bilder för vad jag känner för alla runtomkring mig som ställer upp...
De kommer ibland ett mess, en komentar här på bloggen eller ett telefon samtal som gör hela min dag...
Å jag måste bara få säga tack, tack för att jag har er alla....
Å ett litet (eller egentligen JÄTTE STORT) speciellt tack till du som kommer hålla min hand nästa vecka...
Vet att ja lätt tuff förut idag men ja e fanemej livrädd...Tack än en gång för att du finns....
Kram på er alla...älskar dig Billen....
Ha en underbar natt....PÖSS
Tooooorsdag
Undrar om ordet torsdag kommer från Tor den store åskguden...hm....måste ja googla...
För tänk om de e så....kanske skulle förklara en hel del om varför ja å sonen ofta e oense på just torsdagar...
Man skulle kunna likna våra torsdagar me ett åskväder....
De börjar lite smått me en liten blixt eller två, å så helt plötsligt e de överallt å ingenstans....
Vi hade ett sånt vädertillstånd hemma här idag.....
Va ju egentligen en dum grej när man kollar tillbaka men va ska man göra??
Va på möte idag (igen) å nu fick jag höra att ja ska vara konsekvent me sonen...
Har jag sagt nej e de nej som gäller å då måste ja hålla i de tills jag har "vunnit"....
Så nu på kvällen när ja sa till sonen att han skulle gå å sova å att kl va för mycke för att hinna läsa va de bara att hålla sig till de...Att vi hade bestämt att han skulle sova halv tio å att ja förklarade att han kunde läsa för mig imorgon istället spelade absolut ingen roll för honom...Han skulle läsa...
Han höll på att putta mig nerför trappen när ja va på väg ner för att han skulle ner för mig å läsa...
När vi kommit ner tog jag boken å sa att du får den imorgon när vi ska läsa, slog han mig två ggr å sparka mig n gång...
Jag fick bära upp honom till hans rum å förklara att han skulle stanna där många ggr innan han lyssna...
Jag vet inte alls vad jag ska göra längre....De känns som om utbrotten blir fler, argare å agressivare.....
Å de känns som om det har gått fort från han utbrott han haft förut till de han gör nu....
Bara hoppas att det går fort, nu när vi e mitt inne i karusellen, att få mer hjälp....
Usch värsta depp bloggen har de här gått å blivit....Men de e så vårt liv ser ut just nu....
Fast ja vet att "de ordnar sig" känns de som om de e väldigt långt borta....
Nånting som inte e långt borta nu är natta sömnen...
den kryper sig sakta på här så nu får de bli sängen...
Ta hand om sig....kram
För tänk om de e så....kanske skulle förklara en hel del om varför ja å sonen ofta e oense på just torsdagar...
Man skulle kunna likna våra torsdagar me ett åskväder....
De börjar lite smått me en liten blixt eller två, å så helt plötsligt e de överallt å ingenstans....
Vi hade ett sånt vädertillstånd hemma här idag.....
Va ju egentligen en dum grej när man kollar tillbaka men va ska man göra??
Va på möte idag (igen) å nu fick jag höra att ja ska vara konsekvent me sonen...
Har jag sagt nej e de nej som gäller å då måste ja hålla i de tills jag har "vunnit"....
Så nu på kvällen när ja sa till sonen att han skulle gå å sova å att kl va för mycke för att hinna läsa va de bara att hålla sig till de...Att vi hade bestämt att han skulle sova halv tio å att ja förklarade att han kunde läsa för mig imorgon istället spelade absolut ingen roll för honom...Han skulle läsa...
Han höll på att putta mig nerför trappen när ja va på väg ner för att han skulle ner för mig å läsa...
När vi kommit ner tog jag boken å sa att du får den imorgon när vi ska läsa, slog han mig två ggr å sparka mig n gång...
Jag fick bära upp honom till hans rum å förklara att han skulle stanna där många ggr innan han lyssna...
Jag vet inte alls vad jag ska göra längre....De känns som om utbrotten blir fler, argare å agressivare.....
Å de känns som om det har gått fort från han utbrott han haft förut till de han gör nu....
Bara hoppas att det går fort, nu när vi e mitt inne i karusellen, att få mer hjälp....
Usch värsta depp bloggen har de här gått å blivit....Men de e så vårt liv ser ut just nu....
Fast ja vet att "de ordnar sig" känns de som om de e väldigt långt borta....
Nånting som inte e långt borta nu är natta sömnen...
den kryper sig sakta på här så nu får de bli sängen...
Ta hand om sig....kram
Undrar va som händer här näst...
Varför kan inte jag vara den jag är??
varför ska ja lägga mig själv åt sidan ??
varför finns de människor som tror att de kan klampa, trampa å bara gå på i mitt hjärta??
Å största frågan av alla, hur kan ja tilllåta de??
Varför kan jag inte le å skratta å vara den jag är??
Varför ska ja kliva åt sidan för att nån annan ska få ta plats??
Varför ska ja må dåligt när jag inte gjort nå fel??
Å frågan är, varför låter jag det hända??
Varför ska jag bry mig om människor ??
Varför ska jag släppa in nån alls??
Varför ska jag låta mitt eget jag bli lidandes för att nån annan ska må bra??
Å frågan är, vad har ja för de??
varför ska ja lägga mig själv åt sidan ??
varför finns de människor som tror att de kan klampa, trampa å bara gå på i mitt hjärta??
Å största frågan av alla, hur kan ja tilllåta de??
Varför kan jag inte le å skratta å vara den jag är??
Varför ska ja kliva åt sidan för att nån annan ska få ta plats??
Varför ska ja må dåligt när jag inte gjort nå fel??
Å frågan är, varför låter jag det hända??
Varför ska jag bry mig om människor ??
Varför ska jag släppa in nån alls??
Varför ska jag låta mitt eget jag bli lidandes för att nån annan ska må bra??
Å frågan är, vad har ja för de??
Möten, möte å åter möten.....
....de känns som om de aldrig tar slut på möten....Hade ett förra vecka ,ett igår ,ett på fredag å ett nästa måndag....
Å alla handlar de om sonen....Håller ju på för fullt me hans basutredning å de e ju inte bara en grej som man ska ha in i huvudet nu....Vilka ska ja kontakta, vilka ska ringa mig, vart skulle de mötet vara, hur länge ska man vänta.....
Allt har bara blivit för mycket...
provade att börja jobba igen (50%) men de blev för mycke....Efter ha fått ett samtal av min sons fröken om att sonen hade stuckit från skolan, igen, höll ja på att ramla ner från ett lok....
Eftersom ja inte bor å jobbar i samma stad tar de en stund att ta sig hem...ca en timme me buss (om man har tur att de gåt nån när man vill)....beslöt ja mig för att bli kvar på jobbet å låta mormor å morfar leta efter billen...Ringde även K men William hade kommit tillbaka innan K hunnit åka hemifrån....
det var en av alla de underbara föräldrarna i Williams klass som hade sett honom å tagit me honom tebax till skolan...
I alla fall, strax efter nästan fallet från lok taket höll ja på att kapa av mig ett finger....Jag kunde inte alls koncentrera mig på de ja skulle göra å på mitt jobb blir man en rätt stor fara för sig själv (å för andra) om man inte vet va man gör....
Pratade me min doktor igår igen å är nu fullt sjukskriven i två veckor till å sen ska ja försöka me 50% igen...
Då ska förhoppningsvis de flesta möten vara över å man kan ta tag i livet igen....
Nu e de dags att gå å sova....
ha de bäst Kram
Å alla handlar de om sonen....Håller ju på för fullt me hans basutredning å de e ju inte bara en grej som man ska ha in i huvudet nu....Vilka ska ja kontakta, vilka ska ringa mig, vart skulle de mötet vara, hur länge ska man vänta.....
Allt har bara blivit för mycket...
provade att börja jobba igen (50%) men de blev för mycke....Efter ha fått ett samtal av min sons fröken om att sonen hade stuckit från skolan, igen, höll ja på att ramla ner från ett lok....
Eftersom ja inte bor å jobbar i samma stad tar de en stund att ta sig hem...ca en timme me buss (om man har tur att de gåt nån när man vill)....beslöt ja mig för att bli kvar på jobbet å låta mormor å morfar leta efter billen...Ringde även K men William hade kommit tillbaka innan K hunnit åka hemifrån....
det var en av alla de underbara föräldrarna i Williams klass som hade sett honom å tagit me honom tebax till skolan...
I alla fall, strax efter nästan fallet från lok taket höll ja på att kapa av mig ett finger....Jag kunde inte alls koncentrera mig på de ja skulle göra å på mitt jobb blir man en rätt stor fara för sig själv (å för andra) om man inte vet va man gör....
Pratade me min doktor igår igen å är nu fullt sjukskriven i två veckor till å sen ska ja försöka me 50% igen...
Då ska förhoppningsvis de flesta möten vara över å man kan ta tag i livet igen....
Nu e de dags att gå å sova....
ha de bäst Kram
